Tack snön...

du har underlättat mitt liv genom att täcka all blad som ligger på vår gräsmatta. Jag har inte orkat/velat/hunnit räfsa och det ser ut som om jag slipper göra det. Vem har sagt att man MÅSTE räfsa på hösten.. ingen.... 

Jag sitter vid köksbordet och äter croissanter med hasselnöt-chokladsmör på och dricker wildberry te, en helt skaplig morgon dvs. Det blev en kort helg denna vecka. Jag jobbade från 10.30 till 20.00 igår. Första helgdagen med tjejerna på kliniken. Vi var bland annat och hyrde What Lies Beneath, det var jag som rekommenderade den så nu har jag väl traumatiserat damerna lite till!  På kvällen pratade jag en stund med syster M i telefon en stund. Det är alltför länge sedan jag pratat med henne senast. Jag överraskas varenda gång vi diskuterar hur lika vi tänker och reagerar i olika situationer. Det är också då som jag inser hur mycket jag saknar henne och möjligheten att kunna dela mera av våra liv. K och jag funderar på att åka till The States för att hälsa på och se oss omkring i landet lite nästa sommar. M och A har flyttat nu i vår, så de har mera space vilket betyder att vi kan bo hos dem när vi är i LA. Vi var på besök med syster J när jag fyllt 18 men efteråt har jag insett att jag nog inte hade kapacitet att ta in speciellt mycket av landet och staden då. Därför skulle det också vara intressant att åka dit på nytt. Så är det ju också ett måste att åka till Santa Barbara på vinprovning! 

På tal om vin. En av tjejerna vid kliniken uttryckte sig ungefär såhär när vi diskuterade alkohol en stund före vi skulle äta mellanmål (fritt översatt) "H-L (dvs jag) skulle nog inte klara sig utan vin" och så fortsatte hon "Hon och  K sitter alltid framför spisen och smuttar på vin".... Hmm... Vad säger dethär om mig... tror jag lämnar uppgiften att tolka uttalandet till er. Jag har förstått att vissa människor kan uppfatta mig som snobbig, humorlös och fin av mig, vilket jag nog inte är, men alkoholist... hmm... 

Idag blir det lite tvångsstädning. Jag måste ta tillfället i akt när hårbollarna är i S:joki på utställning. Stackarna känner sig nog helt borttappade. Speciellt Elsa som inte upplevt någon utställning tidigare. Det ska bli intressant att höra hur det gick sedan.

Skön söndag till er

Kram H

Uppdatering från högkvarteret

Jag har återvänt till högkvarteret, dvs soffan. Jag borde egentligen vara på väg för att träffa en av tjejerna som hörde av sig angående en av mina lappar som jag lagt upp men det gick inte riktigt som jag planerat. Jag har spenderat förra natten med en sjuk mage runt rullande i en obekväm säng med två snarkande Cavalierer på mig. Jag har sovit skitdåligt inatt! I nåt skede steg jag upp för att bege mig på Panadol-jakt och efter att jag fått i mig det slockande jag så småningom, klockan var då ca. 05.00. Efter det sov jag som en stock till 07.15 då jag var tvungen att stig upp för att hinna till jobbet. Jag har kännt mig dödförklarad hela dagen och magen blev inte bättre den heller. Först mot eftermiddagen började det lätta. Men det var en trevlig dag på jobbet för det. Det var mycket på gång igen. Bland annat hade vi en intressant fotosession med kollegerna i kontoret. Inga foton för allmänheten direkt... 

Ikväll blir det att ta det lugnt framför tv:n. Möjligen spela lite Sequence. Vi hittade spelet vid Clas Ohlsson i S:joki i lördags. Hemskt kul spel. T.o.m K som är sällskapsspelallergisk tycker om spelet. Man blir beroende dessutom! Vi köpte samtidigt Uno (ingen credhöjare direkt) men hittils har det nog varit Sequence som varit mest i bruk (till vårt försvar)

Jag återkommer när jag är beredd för att tas i bruk på nytt... 

Kram H

Frustration...

Jag försökte just piffa upp min blogg med en ny layout men tydligen är jag inte nördig enough för att klara av det! En riktig besvikelse för jag har faktiskt ansett mig vara ganska nördig! Å andra sidan kan det hända att min crappiga lilla laptop inte klarar av uppgiften. Den är hemskt trevlig, liten och behändig men någon prestanda finns det inte i den, inte ens på nåt sätt. Får se om jag möjligen lånar mammas dator och försöker på nytt. 

Jag huserar hemma i Nedervetil för tillfället. Steg upp mycket senare än planerat, än en gång, och körde via kliniken hit. Jag var in och hälsade på min kära fammo på eftermiddagen. Jag har nämligen börjat brodera på dukar! Jag tänker inte ens försöka intala er få läsare om att det faktiskt är ganska coolt att brodera! Det är det! På riktigt! Eftersom jag inte tror att jag har ett rykte om att vara hemskt cool från tidigare så tror jag inte att dethär skall skada min image så speciellt mycket.. hehe. Nå ja, tillbaka till saken. Min fammo är över 90 år och bor fortfarande ensam hemma, lagar sin egen mat och stickar, broderar och syr för fulla muggar. Trots att hon ännu är i mycket bra skick med tanke på hennes ålder så har jag insett att jag borde ta vara på de kunskaper hon har. Jag har själv alltid tyckt om att handarbeta men jag har också tvingats slåss med en anvis motståndare, min lathet. Dessutom gör jag allting myyycket låååångsamt (jag var den i klassen som bara fick färdigt stickat en socka när de andra hade stickat båda paren och ritade en teckning på samma tid som andra ritade fem.. ) så det är ganska sällan som jag kunnat vara nöjd över mina färdiga alster! Men nu tyckte jag att det fick räcka med diverse ursäkter så jag åkte iväg till Kronoby handarbetsaffär (mera cred) och köpte ett par dukar och nu har fammo visat mig hur man skall sy olika stygn! Fammo är glad, jag är glad och dessutom får jag snygga dukar som jag kan ha på köksbordet. Vad är bättre än det?

Jag har ingen aning om varifrån denna inspis att skriva inlägg två dagar efter varann kom ifrån! Vem vet, kanske inspisen fortsätter framöver... eller så inte!

Ha det

Kram H

Höst jobb och annat trevligt

Jag sitter i soffan med laptopen i famnen, ljusen brinner på vardagsrumsbordet och det glöder ännu lite i spisen... det är definitivt höst nu. 

Mina dagar går åt till att jobba och att hålla, åtminstone lite, reda här i huset. Som tur verkar det som om vi börjar få lite rutiner igång här gällande städning och bortplockning. Jag var ledig i fredags och är det även imorgon eftersom jag har övertidstimmar att ta ut. Fredagen spenderade jag med att shoppa kläder i Vasa med M, och imorgon ska jag hem till Nedervetil. Igår var vi till Seinäjoki där jag än en gång föll för frestelsen och shoppade kläder jag egentligen inte hade råd med. På kvällen fick jag för mig att dricka skumppa (en hel flaska...) och K drack vin, detta resulterade i en SingStar-duett med Kylie och Nick Cave, dvs jag och K! Vi sov halva dagen idag och sedan har K bytt till vinterdäck och jag har städat. Hårbollarna skitar- och håra ner massvist. Elsas WC-matta åkte ut förra veckoslutet så köket är nu lite mera hygienisk men "glömmer" jag att dammsuga med jämna mellanrum har vi dammrottor som är lika stora som hundarna själva. Trappan är ett riktigt dammnäste. När vi så småningom renoverar det området så blir det att fundera hur vi skall göra det lite mera vettigt både när det gäller det ovettiga utrymmet under trappan och skitsamlingstendensen. 

Jag satte upp lappar vid ett par ställen här i byn för en tid sedan där jag efterlyste tjejer i åldern 20 - 30år som är intresserade av att samlas för att prata och hitta på ett och annat. Jag var mycket pessimistisk och förväntade mig inte alls att någon skulle höra av sig trots att jag tror att flera tycker att det är en bra idé, men ser man på! Nu är vi 3 damer som skall träffas så småningom. Kanske vi blir flera efter en tid! Det skall bli hemskt roligt att träffa nya människor och vidga vänskapskretsen. 

Jobbet flyter på och jag är fortfaranade lika motiverad och ivrig som i början. Det är intressant att vara med och se hur vårt team hela tiden utvecklas och blir starkare. Vi börjar också se resultatet av vårt arbete. Ibland blir man så fast i nuet att man måste ta ett steg tillbaka för att verkligen kunna se hur mycket bättre flera av våra patienter mår idag än vad de gjorde när de började vården. Det är klart att tillfrisknandet tar sin egen tid för varje person men att se att vi har hjälpt dem och att de idag antagligen mår mycket bättre än vad de skulle ha gjort om de inte hade kommit till oss, det i sig är underbart. Så är det ju inte bara patientarbetet som är intressant utan även möjligheten att aktivt få vara med och utveckla verksamheten. Att få jobba på en arbetsplats där utveckling och nytänkande är en del av det vardagliga arbetet. Det finns inga direkta hinder och man behöver inte känna sig osäker eller mindre värd när det kommer till att föra fram idéer eller tankar, tvärtom!

Oj jestas, tänkte inte alls skriva såhär mycket men jag får väl skylla mig själv när jag inte uppdaterar flitigare. Gjorde jag det skulle jag ha mindre att skriva om varje gång! Men, jag måste ju hålla mig trogen min personlighet och vara lat! 

Vi hörs vänner!

Kram H